gabriellajoss

Gabriella Joss

Annons

Att vara sur/irriterad på sin partner

Hej Gabriella!
Jag tänkte fråga dig om råd när det gäller att vara sur på sin partner och hur man snabbt kommer ur det sura tillståndet? Du vet kanske när man blir irriterad och sur för en liten sak, som egentligen inte borde spela nån roll eller är inte ens värd att sura över. Men sen sitter man där ändå och är sur, och tankarna snurrar och man tänker ”vad håller jag på med..?”, men det logiska räcker liksom inte riktigt till att man ska finna ro.. åh det har alltid varit en sorts tröskel för mig som jag inte kan kliva över liksom. Och min partner som, som tur är förstår hur små saker jag surar över, försöker att bara skämta bort det eller så men då blir jag bara mer irriterad för att jag inte kan ha kontroll över mitt humör. Så, hur får man kontroll över sitt humör i såna där situationer?

Hej hej! <3

Jag vet precis vad du menar! Tror att vi alla har varit där och är där någon gång ibland. Nu när jag är gravid så kan jag känna igen mig i detta lite extra mycket då mitt humör kan gå i sådana vågor. Kan börja gråta för ingenting, bli sur för ingenting, börja skratta för ingenting.. Ja, du förstår.. Mitt bästa tips är faktiskt att berätta det och prata om det. Även om din partner egentligen kanske inte har gjort något fel så känner du dig sur och irriterad för något och då kan det ju vara värt att lyfta ämnet bara för att din partner ska veta om det. Man märker ju ganska snabbt om ens partner är på dåligt humör oavsett om man försöker dölja det tänker jag, hehe.. Så jag brukar alltid förklara för F hur jag mår och känner för att slippa säga ”inget..” när han frågar om det är något som har hänt gång på gång. Jag brukar berätta att jag blivit ledsen och irriterad/sur och varför jag känner så och ibland kanske det är en riktig skitanledning (typ att han har köpt fel glass till mig på affären, ni gravidisar vet nog vilken jobbig känsla man kan vara med om när man är sugen på något och inte får just det man vill ha, haha;)) vilket gör det lättare att skratta åt det tillsammans och ibland kanske han istället ber om ursäkt för att han inte alls förstod att jag tog illa upp och då släpper irritationen väldigt snabbt där och då.

Jag tror verkligen på att kommunikation är det viktigaste i en relation. Man kan ju inte läsa en annan människas tankar oavsett om det för en själv kanske känns som det mest logiska i världen just där och då. Så ja – PRATA! Prata ut och bara berätta hur du känner. För mig personligen är det svårt att få irritation att släppa o jag inte får prata om det. Kan vara tjurig en hel dag annars och det hjälper ju ingen. Vi alla är olika och jag tror mer på att man kanske ska hitta det som funkar för just en själv istället för att satsa på att ”bli en person som inte är långsur”. Om du förstår vad jag menar =) Kram kram!

21585926_10214076716333274_1467710950_o

Kommentarer
gabriellajoss

Kommentera

  1. J

    Jag förstår verkligen vad frågeställaren menar, jag har bestämt mig för att alltid säga att ”nu har jag blivit irriterad och det kanske är en småsak men låt mig få sura”. För om han är på mig om det så kommer jag till ruta noll varje gång och måste börja om. Han förstod inte först att jag behövde få sura ifred och sen bara släppa det och inte prata om det eftersom det inte fanns något att prata om, så nu när jag ”kommer tillbaka” så fortsätter vi bara där vi var innan och surperioderna är mycket kortare. Är det något som jag tyckte han gjorde fel så säger jag det då när jag är ur affekt igen

    1. gabriellajoss
      gabriellajoss

      Ja, det är jättebra att du hittat det som funkat för dig. Tror att man måste göra det istället för att ”ändra” sig själv som person :) vi funkar ju alla så olika <3 kram

  2. Sara

    Jag känner också igen mig! Bara för ett par dagar sedan tog sambon slut på lättfilen som jag äter till frukost varje dag (Han brukar alltid äta smörgås innan jobbet) Eftersom jag är föräldraledig kliver jag upp senare och mitt morgonhumör är inte en solskenshistoria direkt – Jag blev skitsur! Nu i efterhand onödigt att bli sur över lite lättfil men jag säger precis som dig, prata om det. Jag förklarade varför jag blev sur och påminde honom om mitt morgonhumör och efter en stund var det inte så farligt längre. 🙂 Jag tror det lätt blir så när man lever tätt inpå en människa och man får bli sur! Som regel har vi att vi aldrig får höja rösten till varandra utan när vi pratar ska vi göra det i lugn ton och lyssna på varandra. Det har funkat i 4 år hittills. ☺

    1. gabriellajoss
      gabriellajoss

      Haha 😉 förstår dig precis! Det är inte alltid lätt och det är skönt att veta att det finns andra som är likadana :) kram <3

  3. Ellesse

    Hej
    Hittade till din blogg för inte så längesedan och måste bara säga att du verkar vara en så varm, ödmjuk och fin människa.
    Och en fantastisk mamma.
    Vacker inifrån och ut.
    Kram <3

  4. M

    Håller med allt du säger 😊
    Kommer ihåg närjag var gravid och var såååå sugen på en snickers och en cola,
    Så sa till min man som skulle till
    maxi att jag vill inte ha ngt förutom en snickers och en cola.
    Han gick och bokstavligen köpte hela butiken förutom det jag ville ha, (han glömde)
    Jag vart så ledsen och besviken att jag tom sov på soffan den natten 😂😂
    Dagen efter tänkte gud så barnslig jag är 😂😂 inte lätt att vara gravid

  5. Ebba

    Hej Gabriella!!
    Du och F har ju varit tillsammans sedan tidig ålder, och vad jag fattat det så gjorde ni slut några gånger i yngre dar? Hur kom ni tillbaka till varandra och hur kommunicerade ni i ert förhållande? Är så imponerad av er som klarat er tillsammans från så unga år. Älskar din blogg!!

Annons
stats