Jobbig period | Gabriella Joss
gabriellajoss

Gabriella Joss

Annons

Jobbig period

Jag och F har haft en lite smått jobbig period nu i ett par veckor. Han pluggar en hel del + mitt jobb och så tränar vi båda två + två små barn, ett hus, noll avlastning och tusen projekt med huset utvändigt på gång.. Känns som att vi knappt har hunnit se varandra och vi har mest småtjafsat om precis aaaaallt och varit så irriterade på varandra i princip varje dag för stort som smått. Inga större bråk men mer tjafs om vardagsgrejer och brist på kommunikation.

Vet inte ens varför jag skriver detta men vill väl bara att ingen ska känna sig ensam där ute. För jag tror att vi alla småbarnsföräldrar kan känna igen oss i att man inte räcker till i sin relation ibland. För att barnen, hushållet, jobb/plugg och andra aktiviteter tar upp all vår tid.

För oss så hamnar typ vår egna relation längst ner på listan över viktiga saker (mest bara för att vi vet var vi har varandra och så tar man det lite för givet..) för det mesta och det är ju SÅ fel. Allt vi har finns ju idag just på grund av vår kärlek till varandra. Så den kärleken ska lyftas, hyllas och värderas – varje dag! Och ibland är det ju så med.. Men då och då så dippar vi med just för att vi inte prioriterar vår relation om annat dyker upp och tar mer tid än vad det finns timmar på dygnet. Huset är ju ett projekt i sig och nu när snön tinar så dyker alla dessa måsten på gården upp. Och nu för ett tag så har det bara känts så tufft… Ibland blir det ju så tyvärr och det känns av! Tror vi fick lite försmak nu under dessa veckor som vi haft det jobbigt om hur det skulle kunna bli i sommar (med alla husprojekt) men också en känsla kring att vi faktiskt inte vill hamna där. Vi får inte låta sådana där “måsten” ta över allt och komma ihåg att njuta av varandra och komma ihåg varför vi är där vi är idag. För utan den starka kärleken vi har så hade inget vi har idag funnits.. Mäktig och märklig tanke ändå..

Har varit skönt att prata ut nu under kvällen iallafall och mötas i alla känslor och tankar. Vi är så bra på att prata med varandra men ibland glöms det bort. Och man kan ju faktiskt inte läsa varandras känslor och tankar. Eller jo, till viss del kanske.. Men inte till fullo.

Jag tror att vi är långt ifrån ensamma och småbarnsåren ÄR tuffa år. Ska jag vara ärlig med er? Fick en fråga för ett tag sedan om vi någonsin haft det så tufft att vi pratat om att separera? JA! Ja, vi har haft det så tufft. Flera gånger till och med. Men jag vet också att det inte kommer att hända. För vi båda VET att vi vill leva ihop och kärleken mellan oss är så förbannat stark. Det är inte bara en kärleksrelation längre utan vi är verkligen familj. Den närmsta familjen som vi båda har är varandra. Och det är inget man släpper iväg någonsin. Vi har varit ihop i typ tio år, gifta i sex år.. Och hängt ihop sedan vi var små pluttisar typ.. Jag vet inte vem jag är utan min F och jag vet att han känner precis samma för mig. Man har ingen garanti på kärlek men som det ser ut just nu så vet jag att vi båda är villiga att kämpa för vår relation för resten av livet hur tufft det än skulle vara i perioder. För det är så värt det och vi älskar varandra så himla starkt. F säger alltid att han vet att det inte finns någon som älskar sin partner så mycket som han älskar mig, haha.. Men då säger jag att jag nog älskar honom minst lika mycket, mer än vad han någonsin kommer att förstå =) Han är så viktig för mig och han har också tillfört så mycket i min egna personliga utveckling. Jag hade aldrig varit där jag är idag med min självkänsla och min bild av mig själv om det inte hade varit för min älskade man. Som även är min bästa vän. Finns ingenting som han inte vet om mig och är det något jag vill prata om så är det aaaalltid honom jag går till först. Så tacksam för det vi har och så glad över att vi aldrig har släppt varandra trots att det har funnits perioder där det kanske har känts som det enklaste alternativet. Men kärlek är inte alltid enkelt.. Är man däremot villig att kämpa och det är ömsesidigt så kan man komma hur långt som helst. Då finns det inget som är starkare. Det är jag säker på.. <3

Han alltså. Livets man. Älskar honom mer än ord någonsin kommer att kunna räcka till att förklara. Vet inte var jag hade varit utan honom och vet inte heller var alla år har försvunnit. Helt sjukt att det har varit VI så länge. Och fler år ska det bli. För jag vet att det inte finns någon annan där ute i hela världen som passar mig så bra. Han är verkligen den rätta för mig. Min människa.

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer
gabriellajoss

Kommentera

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Ida

    Hej Gabriella! Det är inte bara småbarnsföräldrar som inte har tid för varann och är stressade. Mina föräldrar jobbat extremt mycket och har haft det stressigt i flera år. Menar såklart inte att det inte är stressigt att vara småbarnsförälder men menar att många föräldrar generellt är det.

  2. Maria

    Känner igen mig! Vi har två barn och den yngsta har dom senaste veckorna varit nattpigg och vakat flera timmar varje natt, vaknat på kvällarna titt som tätt så man får springa in och ut till henne. Jag jobbar heltid och mannen är pappaledig, båda trötta. Har precis köpt hus vilket är så roligt men det blir mycket med flytt och alla projekt som följer på köpet. Vårt hus är också nybyggt så det finns att göra. Har varit irritation från oss båda och det är inte konstigt då man är trött och känns som att tiden inte räcker till varandra! Vi har inte så mycket avlastning heller. Så det är tufft med småbarnsår absolut! Bra att du skriver så öppet och ärligt!

    1. gabriellajoss
      gabriellajoss

      Åh förstår till fullo <3 ni är grymma tillsammans!! Du har så rätt. Största kramen till er. Ni är grymma <3

  3. Fanny

    I FEEL YOU! 100%. Det är tufft med småbarnsåren. Relationen ligger ständigt i underläge och prioriteras inte. Jag tror att man på något sätt behöver acceptera att det är så och samtidigt försöka göra lite små förändringar som nynnar relationen. Kanske unna sig lite egentid, om det inte går så försöka hitta tid i vardagen för varandras. Hang in there ❤️

  4. Jenny

    Varför får ni ingen avlastning? <3 får ni frågan men tackar nej eller handlar det om brist på intresse från era familjer? Kram

    1. gabriellajoss
      gabriellajoss

      Bristande intresse tror jag. Ingen visar särskilt mycket engagemang i barnen. Och att ingen känner barnen tillräckligt väl heller för att vi ska våga släppa dom.. Även när vi blir erbjudna så blir det aldrig av då det mest blir tomma ord. <3 kram

  5. Sofia

    Ni kanske kan “avsätta” en kväll i veckan från träningen till er tid, då barnen lagt sig tar tar ni er tid att bara sitta i soffan och prata om allt möjligt och mysa. Det tror jag är superviktigt eftersom ni inte har mor och farföräldrar kan ni avlasta varandra.

  6. Thessan

    Hålle helt med dig!
    Vi har så mkt peojekt i vårt hus, två barn (samma åkdrar som dina barn) och sen massa sjukdom på de, inte konstigt att tjaffs uppstår men så viktigt som du skriver att stanna upp och prata med varandra och kommunicera. Shit alltså, ibland blir man tokig över att man inte ens pratar med varandra .. vill bara skicka över en styrkekram fina fu, inte ensam minst sagt 🖤

    1. gabriellajoss
      gabriellajoss

      Förstår dig HELT <3 du har så rätt! Stor kram och tack för att du delar med dig. Ni är grymma!

  7. Sofie S

    Du är väldigt bra på att skriva. Ett ämne som kan framstå som väldigt privat känns enbart personligt och öppet på det sättet du skriver. Riktigt hög kvalité på alla dina inlägg 🙂👍

  8. Katrin

    Kan säga så här, jag och min ”sambo” har vari tillsammans i 8 år. Fick reda på i november att han känt vårt förhållande varit slut, kärleken över sedan 4 år tillbaka ?!!!! Under dessa 4 år så har jag trott motsvarigheten, starkare än någonsin, pensionen tillsammans om 30 år osv… och 2 barn. Av mina erfarenheter så skulle jag vilja säga att ni varken har en kris eller bågot att oroa er för. Ni verkar vara ett starkt par som har era nergångar pga småbarn som är lätt att ha men inget ni behöver oroa er för. Mitt förhållande är över pga många orsaker men erat kommer leva vidare för evigt. Ni är verkligen en inspiratiom.

    1. gabriellajoss
      gabriellajoss

      Nej men gud.. Så otroligt tråkigt att läsa. STOR kram till dig <3 <3 allt som händer sker av en anledning och du är stark och tar dig igenom detta. KRAM fina du <3

  9. S.

    Ni verkar ha en så himla fin relation och ser på till exempel småbarnsåren på ett så sunt sätt 💕 det är verkligen ingen dans på rosor att jonglera hela livet liksom. Vi närmar oss separation nu, han vill inte det men jag känner att vi måste. Vår son är 1 år nu och hans pappa har haft ett förhållande med en annan under 9 månader, han träffade henne när vår son var 1 månad bara. Vårt förhållande överlevde inte att vi skaffade barn tyvärr, men min son är verkligen mitt livs kärlek ❤️ Kram!

    1. Åsa

      Åh jag blir alldeles bestört när jag läser det här! Så ynkligt av honom, speciellt en månad efter sonens födelse då man är som allra mest skör..! Du förtjänar bättre. All lycka i framtiden och hoppas han ändå tar sitt ansvar som pappa för sonens skull.

    2. Elin

      Jag önskar dig all lycka. Du kommer hitta någon som är bättre än så. Det är du värd. Ta hand om dig själv och din son 💪💜

      1. S.

        Tack snälla ni ❤️ Det värmer mycket, har misstänkt nåt länge så har nog bearbetat det undermedvetet ett tag 🌸 Än så länge har han inte tagit så mycket ansvar, har mest varit lekpappa typ. Han fick inte tillräckligt med uppmärksamhet och kände sig utanför, det är hans ursäkt 🙄 njaaa, den ursäkten köper bara en idiot. Kram 🌸

    3. Elin

      Jag önskar dig all lycka. Du kommer hitta någon som är bättre än så. Det är du värd. Ta hand om dig själv och din son 💪💜.

    4. gabriellajoss
      gabriellajoss

      Fina du!! Gör ONT i mitt hjärta av att läsa. Skickar den största kramen jag har till dig och du är SÅ stark <3 du klarar detta och du är GRYM!! kram <3

  10. Natalie

    Vi har också hamnat där flera gånger och vi har varken hus eller barn tillsammans. Vi kämpar däremot mycket med psykisk ohälsa. Alla par har sina svackor och sina problem. Vi har också pratat om att separera några gånger. Tycker inte att det är konstigt att man ibland tvivlar, jag är en tvivlare av rang som människa så jag tvivlar på allt. Sen att man älskar varandra och fortsätter välja varandra trots att man har det svårt tycker jag är så fint. Vi vill liksom inte heller leva utan varandra. Det är fint att du lyfter för det känns i överlag som att man ska vars så himla lycklig tillsammans varje sekund av dagen, annars är förhållandet inget att ha. Vi tjafsar och skrattar och har det skitbra tillsammans men har det också tufft och har fått jobba massor på oss och på förhållandet. Som med allt annat i livet!

  11. Elin

    Superbra att du/ni kan vara öppna med att det inte alltid är jättebra i en relation. Ibland känns det som att folk tror att det är dåligt att prata om att man bråkar och nästan skäms över det. Tror det är viktigt att vi alla bidrar till en mer öppen dialog kring våra känslor. Stor kram till er <3

    1. gabriellajoss
      gabriellajoss

      Jamen visst.. Nej, det är så viktigt att vara ärlig med att allt inte är en dans på rosor <3 klart att det går upp och ner!! Kram

Annons
stats